Få, om ens någon, seriös bedömare har sagt att de tror att vapenvilan som utlysts i östra Ukraina sedan i går kommer att bestå. Ett skäl är att Ryssland har förnekat sin aktiva roll i kriget som snart pågått i ett år. Därför har den ryske Ukrainaambassadören Michail Zurabovs underskrift på dokumentet låg trovärdighet.

Ett annat är att många komponenter i överenskommelsen förefaller näst intill oförenliga. T.ex. ska den del av östra Ukraina som centralregeringen förlorat militär kontroll över få större självstyre och utse sina egna domare och poliser. Samtidigt ska Kiev betala ut pensioner där och får för den skull rätt att uppbära skatt. Men vilka möjligheter har då det ukrainska skatteverket att komma åt skattesmitare i östra Ukraina som är lika korrumperat som resten av landet?

Varje kompetenstvist av det här slaget kan användas som motiv för att vända torsdagens uppgörelse i Minsk ryggen.

I Minsk har den tyska förbundskanslern Angela Merkel och den franske presidenten François Hollande försökt nå en överenskommelse som ska minska risken för att konflikten sprids utanför Ukrainas gränser. Men också här finns fallgropar även om man bortser från de rent militära aspekterna. För vad gör man om någon i Ukraina pekas ut som krigsförbrytare?

Enligt avtalet om eld upphör ska det stiftas lagar om amnesti för dem som deltagit i kriget. Men enligt folkrätten kan krigsbrott inte preskriberas. Både i Ryssland och i Ukraina har det förekommit flera anklagelser om krigsbrott, exempelvis beskjutning av sjukhus och ambulanser. Förra året ansåg FN:s kommissarie för mänskliga rättigheter, Navi Pillay, att nedskjutningen av ett malaysiskt plan med 298 personer ombord skulle kunna visa sig vara ett krigsbrott. I början av det här året beskrev FN:s biträdande generalsekreterare Jeffrey Feltman med hänvisning till OSSE:s observatörer att separatisternas beskjutning av civila i Mariupol var ett brott mot internationell lag. Amnesty International har också listat ett antal fall. Sedan april förra året utreder Internationella brottmålsdomstolen i Haag om den kan ta sig an händelser som utspelats under kriget i Ukraina.

Att krigsbrott med säkerhet har utförts bland stridande på båda sidor i konflikten innebär inte att det i dag finns utredningar som kan knyta enskilda personer till brotten. Att östra respektive resten av Ukraina ska få separata rättssystem talar för att var och en kommer att skydda de sina. Men det är inte otänkbart att några misstänkta så småningom kommer att pekas ut. Hur kommer omvärlden då att reagera? Kommer den att utöva press på Kiev att lagföra misstänkta krigsförbrytare. Kommer den att kunna utöva samma press på Donetsk och Luhansk?

Och vad händer om någon från Ukraina som beskylls för krigsbrott dyker upp i Sverige? En sån person kan enligt svensk lag ställas inför rätta här. Men det kan vara svårt att få hjälp med den rättsliga utredningen i Ukraina. Om Sverige med hänvisning till det avstår från åtal kommer det antagligen att resultera i kritik från en av parterna.

Det är lätt att se problem som kan uppstå till följd av Minsköverenskommelsen och att de kan beröra också oss.

Men det är inte alls säkert att vi får tillfälle att ta ställning till dem. De blir inte aktuella om kriget blossar upp igen.