Författare: Torgny Hinnemo

Nu vet vi var Centralasiens muslimer står

8 maj, 2013 / Torgny Hinnemo

Islam i Centralasien och Azerbajdzjan är inte som i andra muslimska länder. Den som trott något annat rekommenderas att ta del av en färsk intervjuundersökning från USA-baserade PEW Research Center om värderingar och åsikter bland muslimer i 39 länder där islam av tradition har en stark ställning.

Exempelvis vill betydligt färre muslimer i forna Sovjetunionen ha sharia som officiell lag än i Afghanistan, Pakistan, Irak, Palestina, Egypten, Tunisien, Marocko, Niger, Nigeria, Thailand, Malaysia och många andra länder.

Källa: The PEW Forum

I det forna Sovjet är stödet för sharia starkast i Kirgizistan där en tredjedel av muslimerna vill se den integrerad med den officiella lagstiftningen. Förmodligen är stödet lika stort i Uzbekistan (många av Kirgizistans muslimer är etniska uzbeker) där dock intervjuarna inte tillåtits ställa en rad politiskt känsliga frågor. I Tadzjikistan uttalar sig 27 procent av de troende för sharia, i Kazakstan 10 och i Azerbajdzjan 8 procent. I Ryssland vill hela 42 procent av de tillfrågade muslimerna att sharia blir officiell lag. (Gissningsvis är stödet för sharia ojämnt fördelat i Ryssland med det starkaste stödet i Kaukasien men svagare i exempelvis Tatarstan.) Fortsätt läsa

Varför är respekt för lagen ett brott i Ryssland?

26 april, 2013 / Torgny Hinnemo

I går dömdes en av de främsta försvararna av Rysslands lagar för sin gärning av en rysk domstol. Att verka för att lagen följs är en politisk handling, anser en distriktsdomstol i Moskva. Och att arbetet fått beröm i utlandet gör dem som försvarar Rysslands lagar till utländska agenter, fastslår domstolen. Därför döms de åtalade, organisationen Golos (”Röst”) och dess ordförande Lilija Sjebanova, att betala 300 000 rubler (70 000 kr) respektive 100 000 rubler i böter.

Golos blev den första ryska medborgarrättsorganisationen som fälldes enligt en lag som trädde i kraft den 20 november förra året. Enligt den är organisationer som sysslar med politik och får ekonomiskt stöd från utlandet skyldiga att registrera sig som ”utländska agenter”. Att förstå hur en rysk domstol kommer fram till att definitionen passar på Golos är inte helt lätt.

Golos är en paraplyorganisation för sammanslutningar på olika orter i Ryssland som både driver kampanjer för hederliga val och verkar som valobservatörer och dokumenterar överträdelser av vallagarna. Enligt de statuter som man bland annat kan hitta på webbplatsen http://www.golos.org/ arbetar man inte kommersiellt och strikt politisk neutralitet är en grundprincip för arbetet.

Trots att Golos inte är knutet till något parti, aldrig har uppmanat någon att rösta på ett visst parti och inte har något politiskt program anser domstolen alltså att organisationen Fortsätt läsa

Inte troligt att OS i Sotji bojkottas

18 april, 2013 / Torgny Hinnemo

Det är svårt att tro att det inte finns ett samband mellan att raden av rättsliga aktioner mot regimkritiker i Ryssland genomförs just nu och att nästa vinter-OS hålls om tio månader.

Att hela 65 länder uteblev från sommar-OS 1980 (några av dem hade inte råd men i de flesta fall innebar det en politisk markering) svider ännu i Moskva. Det vore märkligt om strategen Putin inte försökte undvika en upprepning. Upprop mot deltagande i spelen i Sotji har cirkulerat i mer än tre år men så här långt har ingen officiell företrädare för något land visat intresse.

Några av de biljetter till sommar-OS i Moskva som ingen brydde sig om att köpa. (foto: Torgny Hinnemo)

Det som hände förra gången var att sovjetiska styrkor tog kontroll över Afghanistans huvudstad Kabul under julhelgen 1979, bara ett drygt halvår före invigningen av spelen i Moskva. En knapp månad senare valde USA:s president Jimmy Carter att hota med en amerikansk bojkott av OS om Sovjet inte kallade tillbaka sina förband. Det slutade med att USA arrangerade alternativa spel i Philadelphia med deltagande av Japan, Västtyskland, Kina, Filippinerna, Argentina och Kanada. Samtidigt kom långt färre åskådare till Moskva än planerat vilket innebar förlust av både prestige och inkomster för Sovjetunionen. Fortsätt läsa

Det respektlösa styret av Ryssland

25 mars, 2013 / Torgny Hinnemo

Det är synd om den ryska dumans ledamöter. Att utses till deputerad i ett parlament anses över hela världen vara något av det mest prestigefyllda en människa kan uppnå. Det är ju ett uttryck för att man har en stor del av sitt folks förtroende. Men den ryska dumans ledamöter anser sig inte vara tillräckligt respekterade och har vid flera tillfällen krävt offentliga ursäkter från sina medborgare.

På alla landets landets biografer från 18 oktober
VALDAGEN
Uppsluppen farsartad komedi
(Reklam för film som hade premiär inför valet i Ryssland 2007 – foto: Torgny Hinnemo)

I slutet av december signerade president Putin den lag som förbjuder amerikanska medborgare att adoptera barn från Ryssland.(Lagen var en reaktion på den amerikanska lag som riktar sig mot ryska politiker och tjänstemän som anses vara medskyldiga till advokaten Sergej Magnitskijs död.) Lagen hade dessförinnan godkänts av parlamentets båda kammare vars underhus kallas gosudarstvennaja duma. ”Gosudarstvennaja” betyder ”stats-” och ”duma” betyder ”tanke” men ordet har också sedan medeltiden använts som benämning på en fullmäktigeförsamling på olika nivåer.

Den 79-årige Vladimir Pozner har i 50 år varit en av Rysslands främsta TV-profiler och har fortfarande sin egen talk show i ryska Kanal 1. När Pozner i en sändning kritiserade lagen om adoptioner bytte han ut en enda bokstav när han nämnde underhuset. Han kallade det ” gosudarstvennaja dura”. Medan duma allstå står för eftertanke betyder dura ”stolle”. Så Ryssland vred sig naturligtvis av skratt. Fortsätt läsa

Bakom det armeniska presidentvalets kulisser

20 februari, 2013 / Torgny Hinnemo

Ett val där utgången är given är inte spännande. Därför är det lätt att avfärda presidentvalet i Armenien den 18 februari med en axelryckning. Att den sittande presidenten Serzh Sarkisian förklarades som segrare med 59 procent av de avgivna rösterna kom inte som någon överraskning.

I ett halvöppet samhälle som Armenien ger ett val trots det en möjlighet att läsa av en del trender i samhällsutvecklingen. En minskande förekomst av politiskt våld är en av dem.

Serzh Sarkisian (källa: Wikipedia)

När Sovjetunionens siste president Michail Gorbatjov 1990 inledde en operation för att beslagta illegala vapen hade han i första hand Armenien i tankarna. Det var inte bara militanta nationalister som bröt sig in i militärförråden för att beväpna sig i kriget med grannrepubliken Azerbajdzjan om regionen Höga Karabach. De fick sällskap av Armeniens bankrånare som blev de bäst beväpnade i Sovjetunionen och av figurer som försökte påverka inrikespolitiken med hjälp av anställda gorillor som även genomförde mord. Till och med landets då nyvalde president Levon Ter-Petrosyan råkade ut för att hans bil prejades av fyra beväpnade män som misshandlade hans hustru, son och livvakt. Fortsätt läsa

300 år sedan Kalabaliken i Bender

1 februari, 2013 / Torgny Hinnemo

Karl XII släpptes aldrig in i fästningen i Bender. Den 1 februari är det precis 300 år sen den berömda kalabaliken då turkarna efter 3 1/2 år tröttnat på att ha honom tältande strax intill.

Fortfarande är fortet befäst av en spillra av den forna sovjetiska 14:e armén men jag släpps in ändå. Territoriet är stort och det är inte lätt att gissa vilken port i den yttersta muren som leder vart.

Den turkiska 1500-talsfästningen i Bender (foto: Torgny Hinnemo)

När vi knackar på öppnar en soldat och ser förbryllat på oss innan han snabbt drar igen plåtdörren. Efter en stund kommer en officer ut. Vi undrar hur vi ska köra för att hitta den guide som vi avtalat möte med. Han förklarar hur vi ska ta oss till en port i andra änden av befästningen och tillägger sen sarkastiskt: ”Här slipper ni inte in, i synnerhet inte med såna skyltar”. Han nickar mot bilen med registreringsplåtar från Moldovas huvudstad Chişinău. Fästningen ligger i regionen Transnistrien som bröt sig loss från Moldova för 20 år sen och de ryska soldaterna finns kvar sen dess. Fortsätt läsa

Diktaturens psykologi

24 januari, 2013 / Torgny Hinnemo

Om Nikita Chrusjtjov blev jag medveten i 6‑7-årsåldern. Hans namn nämndes då och då i radions kvällsnyheter som mina föräldrar lyssnade på. Jag minns ett tillfälle hemma i köket i Lund då jag antagligen hade frågat något om Chrusjtjov. Min mor sa att han var diktator i landet Sovjetunionen. Naturligtvis undrade jag då vad en diktator var. Min mor svarade att det är en man som bestämmer allt i sitt land och att de som säger emot får hårda straff.

Av det som då rörde sig i mitt huvud lyckades jag inte formulera en följdfråga. Men jag kände mig inte nöjd med svaret. Jag menar, som barn måste jag naturligtvis lyda mina föräldrar men jag var inte rädd för dem för det. Inte ens trots att jag inte alltid gjorde som jag blev tillsagd och någon gång blivit straffad för det. Hur kunde då en hel vuxen befolkning darra av skräck inför en enda lymmel? De kunde väl unisont be honom dra till ett ställe vars namn jag inte fick ta i min mun?

Xenia Sobtjak i en fångtransportbil på väg till häktet efter en demonstartion i Moskva. Bilden togs och lades ut på Twitter av Ilja Jasjin den 15 december 2012.

Den obesvarade frågan fanns kvar i huvudet när jag kom till Moskva första gången 1969 och under de närmast följande resorna i Sovjetunionen. Jag frågade någon gång människor som jag kom i lite närmare kontakt med. De svarade inte utan talade i stället om något annat. Det berodde säkert på att det inte var ofarligt att kritisera regimen inför utländska besökare. Fast det fanns nog andra förklaringar också. En kan ha varit att de själva inte hade ett enkelt svar. En annan var att jag ställde mina frågor på ett kantigt sätt, som om jag anlänt från en annan värld och såg på Moskvaborna som utomjordingar.

Fortsätt läsa

Kommer talibanerna till Samarkand?

29 november, 2012 / Torgny Hinnemo

Våra medier rapporterar ibland från Ryssland. Därför vet vi att landet gradvis har förändrats under de 21 år som gått sedan Sovjetunionens upplösning. Annorlunda är det med de stater som samtidigt uppstod i Centralasien. För många framstod de till en början som en vit fläck på kartan. Enstaka nyhetshändelser har med åren påmint om deras existens men det är först när vi upptäckt dem på allvar som vi förmår se att också Centralasien är en värld i förvandling.

Natos avsikt att ta hem alla trupper från Afghanistan före utgången av 2014 tvingar världen att inse vad som faktiskt har hänt i de forna sovjetrepublikerna under de gångna 21 åren. En insikt borde vara att Rysslands, Kinas och Storbritanniens kontroll av olika delar av Centralasien under de senaste århundradena har utplånat de historiska staterna utan att för den skull ha raderat ut de ekonomiska och kulturella realiteter som låg bakom dem.

Dagens politiska karta visas i färg. De streckade områdena visar ungefärliga utbredningar av stater i Centralasien fram till den ryska kolonisationen. Mellan dem fungerade öknar och berg som breda naturliga gränser. (karta: Torgny Hinnemo)

Det var de baltiska staterna som tillsammans med de kaukasiska hårdast drev kravet på suveränitet och därmed sprängde Sovjetunionen, i synnerhet som de fick god hjälp av folkfronterna i övriga europeiska Sovjetrepubliker. Fortsätt läsa

Den goda Homo Sovieticus

19 november, 2012 / Torgny Hinnemo

Det bästa med den finske regissören Rauni Mollbergs film Rätt bra för att vara människa är titeln. Den handlar om 1920-talets Finland men sentensen har ofta kommit för mig vid möten med människor i Sovjetunionen eller de nya stater som ersatt den. Nyligen mötte jag i Moldovas näst största stad Bălți (uttalas ungefär Bältsi) en man som vill bygga ett äreminne över Sovjetmänniskan.

” Mitt monument får absolut inte uppfattas som en politisk handling”, säger Moisej Milgram när han visar mig sina skisser. ”Inom Sovjetunionens gränser uppstod ett folk med sina egna kännetecken. Själv är jag en jude som inte kan mitt eget språk men jag tillhörde tillsammans med de många andra nationaliteterna också det stora sovjetiska folket.”

Moisej Milgrams vision av Sovjetmänniskan Vysotskij

Han menar att det över hela det forna Sovjet finns en mängd utomordentliga människor som i dag inte kan göra sig hörda också därför att de inte längre kan korsbefrukta varandras idéer. Tillsammans utgör de dock en viktig brygga till nästa generation. Bara genom att inte ignorera dem som arbetar med kultur kan de forna Sovjetrepublikerna utvecklas.

”Vi kan inte med säkerhet säga att det inte har fötts någon Mozart i Bălți. Kulturen avspeglar de utvecklingsmöjligheter som finns i hela det omgivande samhället. Men man måste också lära sig att göra sig själv intressant för andra.” Fortsätt läsa

Vad lurar i den rumänska vassen?

17 oktober, 2012 / Torgny Hinnemo

När fartyget som jag väntade på fördröjdes på redden utanför Constanta insåg jag att det fanns tid att förverkliga en gammal dröm. På svartvit TV:s tid hade jag sett en dokumentär om Donaudeltat. Jag har för mig att speakerrösten var Lasse Holmqvists. Nu satt jag bara ett tiotal mil söder om deltat och hade plötsligt fått ett par lediga dagar.

Donaudeltat vid Sulina (foto: Torgny Hinnemo)

Jag berättade om TV-dokumentären för mannen som skjutsade mig upp till Tulcea. Han hade nyss nämnt att han överlever på småskalig smuggling av cigaretter. Han kastade en misstrogen blick åt mitt håll när jag berättade om det paradis som beskrevs i filmen. När var det, frågade han. På 60-talet, svarade jag. Aha, ja då hade Ceaușescu bara börjat, ja då fanns det ännu inte många människor där, sa han.

Under Ceaușescus tid torrlades delar av deltat, några kanaler fördjupades för att underlätta för större fartyg att ta sig in i Donau och kaveldun skördades för industriellt bruk. I dag restaureras skadorna på ekosystemet delvis med medel från EU. Deltat vid Donaus mynning är Europas näst största och trots allt bättre bevarat än Volgas som är störst. Fortsätt läsa

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Kategorier

Arkiv

Meta