Kategori: Kirgizistan

Kina utmanar Ryssland i Centralasien

19 mars, 2021 /

Sedan Kina vuxit till att bli en lika stor ekonomisk aktör som Ryssland i det forna sovjetiska Centralasien har man nu också skärpt tonen. I mitten av 2020 publicerade kinesiska media några artiklar som hävdade att Kina har historisk rätt till ett antal territorier i Kazakstan, Kirgizistan och Tadzjikistan.

Gatubild Kashgar
Kinas behandling av uigurerna (bilden är från Kashgar) upprör många människor i de centralasiatiska grannstaterna (foto: Torgny Hinnemo)

Det uppgavs till och med att det fanns människor där som gärna skulle se en återförening med Kina. Kazakstan som oftast uttalar sig diplomatiskt om den mäktige grannen kallade i april 2020 upp Kinas ambassadör för att överlämna en protest. De fattigare Kirgizistan och Tadzjikistan, som redan avträtt mindre territorier till Kina, teg still. Sedan några år har Kina också en militärbas i den tidigare Sovjetrepubliken Tadzjikistan.

De fem staterna i Centralasien omfattar ett enormt territorium. Enbart Kazakstan hamnar med sin yta på nionde plats bland alla länder i världen. I skuggan av grannar som Ryssland och Kina är det intresse som andra visar regionen dock begränsat. Dessutom framgår av bland annat statistik från Google att omvärldens intresse stadigt minskar – sökningar om Centralasien har mer än halverats under de senaste 15 åren.

Fortsätt läsa

Statsledare i kris föraktar toastädning

12 juli, 2016 /

KazakingrDet händer att politiker bokstavligen talar skit. I Centralasien gör man det om närstående länder som kan erbjuda något det egna landet saknar.

Sommaren 2013 återgav statstelevisionen i Uzbekistan ett tal som president Karimov höll under en resa ute i landet: ”Det finns mycket få lata människor i Uzbekistan numera”, sa Karimov. ”Med lata menar jag såna som far till Moskva och sopar gator och torg. Man känner sig äcklad av att uzbeker ger sig dit för en bit bröd.”

Kvinnor städar överallt i Centralasien men auktoritära politiker känner sig förödmjukade om d städar åt andra. (foto: Torgny Hinnemo)

Kvinnor städar överallt i Centralasien men auktoritära politiker känner sig förödmjukade om de städar åt andra. (foto: Torgny Hinnemo)

Under många år har ett par miljoner uzbeker försörjt sig på de jobb de kunnat få i Ryssland eftersom det inte funnits arbeten i deras eget land. Det har retat Karimov. Hans ekonomiska politik har bevarat mycket av den sovjetiska planekonomin men han vill framstå som ett geni som vänt den gamla kolonialmakten Ryssland ryggen.

Senast var det cellisten Arystanbek Muhamediuly, numera kulturminister i Kazakstan, som uttalade sig föraktfullt om att städa i Ryssland. Han gjorde det i maj vid en litterär diskussion inför publik i Kazakstans största stad Almaty. Han fick en fråga om den världsberömde författaren Tjingiz Ajtmatov från grannlandet Kirgizistan.

”När jag flyger till Moskva och andra städer är det mycket trist (att se) att offentliga toaletter där städas av unga flickor, våra grannar. Det berör naturligtvis ens känslor som människa. Hur kan de försörja sig så i sin vackra ungdom – städa en offentlig toalett? Fortsätt läsa

Tunnelseende i kirgizisk politik

30 mars, 2016 /

Förtroendet för Kirgizistans politiker har länge varit undergrävt. Häromveckan fick en tunnel på åtta meters djup landet att först frukta en väpnad konflikt med grannlandet Uzbekistan och sen en utomparlamentarisk fejd mellan presidenten och oppositionen. Nu skakar man på huvudet åt alltihopa.

Tunneln i Borbalyk som upptäcktes av gränstrupperna i Uzbekistan (foto: Turmush/AKI press)

Tunneln i Borbalyk som upptäcktes av gränstrupperna i Uzbekistan (foto: Turmush/AKI press)

Det började med att Uzbekistans gränstrupper, som tillhör säkerhetstjänsten, sände förstärkningar till gränsen mot Kirgizistan. Anledningen uppgavs vara en allmän höjning av beredskapen inför firandet av det persiska nyåret Nouruz. Det förvånade inte så många eftersom det hänt också tidigare år. Det oroande var att uzbekerna placerade två pansarfordon och ett 40-tal soldater längs ett omtvistat avsnitt av gränsen mot regionen Batken i sydvästra Kirgizistan. Kirgizerna protesterade och skickade för säkerhets skull en del av specialstyrkan Skorpionerna till sin sida av gränsen. Fortsätt läsa

Ryssland påminns om sin koloniala historia

7 mars, 2016 /

För precis hundra år sen flydde en halv miljon kirgizer och kazaker undan den ryska kolonialmakten till Kina och Afghanistan. Mellan hundra- och tvåhundratusen förlorade livet. När Kirgizistan nu gjort 2016 till ett minnesår över Urkun (Resningen) sker det i skuggan av Rysslands krigföring i östra Ukraina och annekteringen av Krim. När en välkänd kirgizisk politiker i slutet av förra året talade om folkmord och tyckte att en offentlig rysk ursäkt vore läglig kallade den ryska ambassadens representant det för hets mot folkgrupp.

Krigsfångar framför tåg

Kirgiziska fångar i kedjor väntar på transport

Rysslands koloniala expansion genomfördes liksom de västeuropeiska stormakternas med brutala metoder. Det talades dock tyst om saken under Sovjetperioden eftersom de nya makthavarna inte hade en tanke på att avstå de erövrade territorierna Fortsätt läsa

Centralasiatisk litteratur på svenska

28 juli, 2013 /

Centralasien är en av de platser på jorden som man kan lära sig en hel del om utan att lämna hängmattan. Visserligen saknas viktiga delar av den centralasiatiska litteraturen som poesin på svenska. Långt fler centralasiater än svenskar kan både deklamera sina klassiker utantill och skriva poesi själva. I gengäld har de få böcker som översatts valts ut just därför att de lätt tar oss främlingar in i den värld där Centralasiens människor lever.

Staty

Tjingiz Ajtmatovs staty i Kirgizistans huvudstad Bisjkek (foto: Torgny Hinnemo)

I höst publiceras två romaner av den i dag 89-årige kazaken Äbdi-Jämil Nurpejisov på svenska. Därmed har åtminstone någon författare från var och en av de fem stater som tillsammans kallas för Centralasien fått svensk språkdräkt under det senaste halvseklet. Först ut var kirgizen Tjingiz Ajtmatov (1928-2008) vars böcker från 1960- och 1970-talen kom ut på svenska med några års fördröjning. Den under Sovjetperioden uppburne Nurpejisovs ”Blod och svett” som ges ut hos oss i höst i Bengt Samuelsons översättning är från samma period och förmedlar liksom Ajtmatov traditioner och de ofta hårda livsbetingelserna för stäppernas och bergens nomader. Dessutom utges en av Nurpejisovs senare böcker,  ”Den yttersta plikten” från  2000 som handlar om katastrofen  för människorna längs Aralsjön när den torrlades. Fortsätt läsa

Nu vet vi var Centralasiens muslimer står

8 maj, 2013 /

Islam i Centralasien och Azerbajdzjan är inte som i andra muslimska länder. Den som trott något annat rekommenderas att ta del av en färsk intervjuundersökning från USA-baserade PEW Research Center om värderingar och åsikter bland muslimer i 39 länder där islam av tradition har en stark ställning.

Exempelvis vill betydligt färre muslimer i forna Sovjetunionen ha sharia som officiell lag än i Afghanistan, Pakistan, Irak, Palestina, Egypten, Tunisien, Marocko, Niger, Nigeria, Thailand, Malaysia och många andra länder.

Källa: The PEW Forum

Källa: The PEW Forum

I det forna Sovjet är stödet för sharia starkast i Kirgizistan där en tredjedel av muslimerna vill se den integrerad med den officiella lagstiftningen. Förmodligen är stödet lika stort i Uzbekistan (många av Kirgizistans muslimer är etniska uzbeker) där dock intervjuarna inte tillåtits ställa en rad politiskt känsliga frågor. I Tadzjikistan uttalar sig 27 procent av de troende för sharia, i Kazakstan 10 och i Azerbajdzjan 8 procent. I Ryssland vill hela 42 procent av de tillfrågade muslimerna att sharia blir officiell lag. (Gissningsvis är stödet för sharia ojämnt fördelat i Ryssland med det starkaste stödet i Kaukasien men svagare i exempelvis Tatarstan.) Fortsätt läsa

Kommer talibanerna till Samarkand?

29 november, 2012 /

Våra medier rapporterar ibland från Ryssland. Därför vet vi att landet gradvis har förändrats under de 21 år som gått sedan Sovjetunionens upplösning. Annorlunda är det med de stater som samtidigt uppstod i Centralasien. För många framstod de till en början som en vit fläck på kartan. Enstaka nyhetshändelser har med åren påmint om deras existens men det är först när vi upptäckt dem på allvar som vi förmår se att också Centralasien är en värld i förvandling.

Natos avsikt att ta hem alla trupper från Afghanistan före utgången av 2014 tvingar världen att inse vad som faktiskt har hänt i de forna sovjetrepublikerna under de gångna 21 åren. En insikt borde vara att Rysslands, Kinas och Storbritanniens kontroll av olika delar av Centralasien under de senaste århundradena har utplånat de historiska staterna utan att för den skull ha raderat ut de ekonomiska och kulturella realiteter som låg bakom dem.

Karta över tidigare Sovjetrepubliker

Dagens politiska karta visas i färg. De streckade områdena visar ungefärliga utbredningar av stater i Centralasien fram till den ryska kolonisationen. Mellan dem fungerade öknar och berg som breda naturliga gränser. (karta: Torgny Hinnemo)

Det var de baltiska staterna som tillsammans med de kaukasiska hårdast drev kravet på suveränitet och därmed sprängde Sovjetunionen, i synnerhet som de fick god hjälp av folkfronterna i övriga europeiska Sovjetrepubliker. Fortsätt läsa

Arvet från KGB som politisk maktfaktor

7 juni, 2012 /

För femton år sen såg mer än 40 procent av invånarna i Kazakstan, Kirgizistan och Uzbekistan USA, Tyskland eller andra västeuropeiska stater som föredömen för sitt lands utveckling. Samtidigt visade data från ett ryskt opinionsinstitut att 23 procent av ryssarna uppfattade USA som en modell för sin framtid medan över 45 procent föredrog Västeuropa (11 procent nämnde Sverige). De flesta som tänkte så visste nog inte så mycket om våra länder men de hade fått en bild av levnadsstandarden här genom TV och bio.

Större handeldvapen

Enligt turkisk polis har sex tjetjener, varav tre asylsökande, mördats i Turkiet med den här typen av vapen vid olika olika tillfällen under fyra år. Vapnet är specialtillverkat för den ryska militära säkerhetstjänsten.

I efterhand är det lätt att se flera omständigheter som i olika grad gjort att människor i det forna Sovjet inte kunnat förverkliga sina drömmar om att snabbt få ett bekvämt liv. En av dem är arvet efter KGB och andra sovjetiska säkerhetstjänster.

Den ryska journalisten Jevgenija Albats, dotter till en officer inom den militära underrättelsetjänsten och studiekamrat till Anna Politkovskaja, menar att det fanns en KGB-anställd per 300 invånare i Sovjetunionen. Slutsatsen drog hon efter en intervju med KGB:s siste chef Vadim Bakatin. Fortsätt läsa

Centralasien finns redan i Sverige

24 maj, 2012 /

Det är ute att anse att Långbortistan ligger bortom Sveriges horisont.

I slutet av april presenterade tidskriften Science en dansk-svensk studie av DNA som tyder på en stor invandringsvåg till norra från södra Europa ett par tusen år före vår tideräknings början. Immigranterna förde med sig konsten att bruka jorden medan urinvånarna i norr försörjt sig som jägare.

Tre mansporträtt, alla iförda turban

Från vänster Ulug Beg, Ibn Sina och al-Khwarizmi

De flesta av oss bär på både urinvånarnas och invandrarnas gener, om än i olika omfattning. Det här ger ytterligare en dimension åt den förvirrade ideologin bakom Breiviks illdåd. Med vilken rätt kan någon enda skandinav hävda att han representerar en hotad ursprungskultur? Migration har varit en del av det naturliga beteendet under hela mänsklighetens historia. Fortsätt läsa

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng