Ett spöke ur den ryska historien har sedan i mars varit ett ärende för säkerhetstjänst, kriminalpolis och åklagare i Moldova: Kosacker!
Det började med att några män i södra delen av landet bad att få registrera sin kosackförening hos justitieministeriet. I Moldova liksom i många andra forna Sovjetrepubliker brukar nämligen föreningar av alla slag upptas i statens rullor. Faktiskt hade två kosackföreningar redan tidigare registrerats av lokala myndigheter på annat håll.
Vasilij Nejkovtjen med bilder på kosacken Daniil Nejkovtjen och hans kollegor (foto: Torgny Hinnemo)
Att det blev kalabalik när en tredje förening ville registrera sig berodde förmodligen delvis på att den finns just i Gagauzien. Gagauzerna är ett turkisktalande folk som liksom rumäner och ryssar av tradition varit ortodoxt kristna. Som ursprungsfolk har gagauzerna, delvis efter internationella påtryckningar, fått en viss autonomi inom den moldoviska staten. Men det väckte också uppmärksamhet att atamanen (kosackhövdingen) av Simbirsk i sällskap med sin biskop kom på besök från Ryssland. (Simbirsk var namnet på en rysk stad ännu när Sovjetunionens förste ledare Vladimir Lenin föddes där. Efter hans död döptes den om till Uljanovsk eftersom Lenins riktiga efternamn var Uljanov). Den ryske atamanen och biskopen invigde den gagauziske lokalpolitikern Ivan Mardar som ataman för de gagauziska kosackerna och utnämnde honom dessutom till rysk kosackgeneral.
– Äsch, säger de gagauziska kosackernas talesman Vasilij Nejkovtjen, som är bulgar och inte gagauz, när vi har slagit oss ner på ett kafé i Gagauziens lilla huvudstad Komrat. Den ligger åtta mil sydväst om Bender där Karl XII umgicks med kosacken Mazepa. Fortsätt läsa
Senaste kommentarer