Kategori: Ukraina

Vårdslös historieskrivning hot mot Krimtatarer

22 september, 2016 / Torgny Hinnemo

Rysslandsdebatten handlade redan under Sovjettiden både om vårt eget försvar och om att vi själva måste anstränga oss att förstå grannlandets intressen. En komplikation var naturligtvis att en diktaturregim i många avseenden inte företräder medborgarnas vilja.

Många ryssar känner starka band till Krim efter att ha semestrat där under Sovjetåren. (foto: Torgny Hinnemo)

När den siste Sovjetledaren Michail Gorbatjov hävde censuren under slutet av 1980- och början av 1990-talet blev denna vilja – eller snarare en mångfald av viljor – synlig. En del av dem kom till uttryck i politiken hos de femton nya stater som ersatte Sovjetunionen från början av 1992. De unga staterna hade ofta olika uppfattningar om historien.

Till det som vi då mest självklart kunde bidra med var att reda ut och sprida kunskap om denna regions historia. Själva behövde vi kunskapen för att fatta rationella beslut. Men seriösa historiker i de forna Sovjetrepublikerna sökte också ofta stöd och uppmuntran från omvärlden för att höja sin prestige inför populistiska historieamatörer i sina egna länder. Under mina resor, särskilt i de asiatiska delarna av de nya staterna, har studenter ofta bett mig om tips om historieböcker om deras egna länder. De litar inte på sina egna läroböcker. Fortsätt läsa

Sovjets barnbarn visar frustration

23 juli, 2016 / Torgny Hinnemo

När de forna Sovjetmedborgarna vaknade på nyårsdagen 1992 hade mycket förändrats. Var och en av de femton tidigare delstaterna hade fått en egen röst i FN och andra internationella organisationer. Ryssland släppte de flesta priser fria och det fick genomslag också i de andra staterna på ett sätt som förändrade människornas liv för alltid.

Det sätt som landets egna myndigheter behandlar medborgarna på utgör ett direkt hot mot landet anser många ukrainare. I några forna Sovjetrepubliker kan de här motsättningarna resultera i social oro.

Men trots att upplösningen av Sovjetunionen innebar ett systemskifte från en toppstyrd planekonomi till något annat var mycket sig likt. I fem länder, däribland Ukraina, hade folket utsett den siste sovjetiske kommunistpartichefen till den nya suveräna statens förste president. I parlamenten var kontinuiteten ännu tydligare. De ledamöter som valts in i delstatsparlamenten 1990, flertalet på kommunistpartiets listor, fortsatte i de flesta fall att arbeta två-tre år innan de första valen hölls i de suveräna staterna.

Säkert var många av dessa parlamentariker positiva till förändringar. En del hade inte ens trott på kommunistpartiets ideologi Fortsätt läsa

Kunskap är lika viktig som vårt försvar

6 juni, 2016 / Torgny Hinnemo

Som gammal tidningsjournalist snabbläser jag sen många år ett par tidningar till morgonkaffet. I artiklar om länder som Frankrike, Tyskland, Polen, Ungern, Grekland och till och med Egypten känner jag igen mig även när det var ett tag sen de förekom i spalterna. De innehåller namn på politiker eller partier som jag läst om tidigare. Namnen fungerar som krokar för minnet där jag kan sortera informationen. På en hänger allt jag läst om partiet Syriza och på en annan om Pasok. Så skapas en minnestråd, om än diffus, genom historien som styr min förståelse av det som händer i dag.

Ukraina är en av Europas största stater. Landet ligger lika nära oss som Ungern och närmre än Grekland och Egypten. Bara två gånger har svenska medier gett oss något därifrån att hänga upp på våra minneskrokar. Det hände när den orangea revolutionen redan nått sin kulmen i slutet av 2004. Det hände när protester bröt ut på Majdan igen i slutet av 2013 men den här gången har bevakningen pågått sedan dess. Fast vi har inte läst om Ukrainas historia i skolan. Därför har det tagit tid för många i omvärlden att se en linje och förstå logiken i det som händer i Ukraina nu och Rysslands roll.

Inte sällan har vår brist på kunskap om långsiktiga processer ersatts av en from förhoppning om att kriget i Donbass handlar om en tillfällig fnurra på tråden. Några dagar av minskad militär aktivitet har tolkats som att Vladimir Putin nått en gräns och varit beredd att börja förhandla om en solid fred. Fortsätt läsa

Tjetjenien kastar sin skugga också över Ukrainakriget

13 september, 2015 / Torgny Hinnemo

Något slut på kriget i Ukraina är inte i sikte, däremot möjligen en nedtrappning av de direkta ryska militära insatserna. Av en färsk rapport från FN framgår att målinriktade militära operationer ersatts med vettvilliga beskjutningar som skördat ett ökat antal civila offer. Efter en intern maktkamp i Donetsk har Denis Pusjilin återtagit posten som ledare för separatistregimen som han ledde också för ett år sen. Vid ett fyllnadsval till Ukrainas parlament 2013 erhöll Pusjilin 0,08 procent av rösterna. Med så svag förankring på hemmaplan behöver han vara lyhörd för Moskva för att kunna hålla sig kvar vid makten.

Ukrainakrisen gör skäl för namnet såtillvida att den inleddes i Ukraina som också drabbats hårdast. Mer än 8 000 människor har dött, en dryg miljon blivit internflyktingar och lika många har med olika status sökt sig till Ryssland eller länder i väst.

Diagram: Så snart kriget bröt ut i östra Ukraina förra våren ökade andelen invånare i Ryssland som anser att det är lugnt i Dagestan och Tjetjenien till cirka 50 procent.

Så snart kriget bröt ut i östra Ukraina förra våren ökade andelen invånare i Ryssland som anser att det är lugnt i Dagestan och Tjetjenien till cirka 50 procent.

Sedan länge ses krisen också som ett hot i vårt närområde. Det är fullt naturligt att vår oro får oss att se i första hand det som utspelas här och i nutid. Men för att förstå konflikten måste vi vidga perspektivet i både tid och rum. Ukraina är viktigt för Ryssland men ska man peka ut en enda konflikt som mer än någon annan format rysk in- och utrikespolitik så är det Tjetjenien och Dagestan. Fortsätt läsa

Sheriff Saakasjvili städar upp i Odesa

1 juni, 2015 / Torgny Hinnemo

Det finns säkert flera tankar bakom att Georgiens förre president Micheil Saakasjvili utsågs till guvernör i Ukraina i lördags. Ett av dem är att Saakasjvili är ett känt namn i väst. Därmed hoppas Ukrainas president Porosjenko stärka stödet från USA och EU men också att behålla Ukraina på mediekartan.

Sedan Sovjet upplöstes för drygt 23 år sen har Ukraina ständigt hamnat i skuggan av Ryssland i västmediernas rapportering. Ett undantag blev perioden från slutet av november 2013, då stora skaror av demonstranter samlades på det torg i Kiev som populärt kallas Majdan, fram till slutet av februari 2014 då president Janukovitj flydde från landet. Under dessa tre månader fick vi berättat för oss om den gigantiska korruptionen och decenniers misskötsel av landets styre.

Micheil Saakasjvili har blivit den ukrainske presidentens trouble shooter. (bildkälla Tabula.ge)

Rysslands annektering av Krim och krig i östra Ukraina flyttade dock snabbt fokus till Ryssland igen. Sedan dess har Ukrainarapporteringen mycket varit en reaktion på Rysslands militära beteende och officiella utspel.

Det är sant att den militära utvecklingen är av vital betydelse för Fortsätt läsa

Putins hybridsanningar

20 april, 2015 / Torgny Hinnemo

Det senaste årets ryska uppträdande på Krim och i östra Ukraina kallas ibland hybridkrigföring. I analogi med det skulle Putins direktsända svar på det ryska folkets frågor i TV i torsdags kunna beskrivas som hybridsanningar.

Den årliga tillställningen, som numera håller på i fyra timmar, påminner om sultanens konseljer som de beskrivs i sagornas Tusen och en natt. Folk av alla slag strömmar till för att framföra sina ärenden. För att få tala vid sultanen måste man först lämna in en böneskrift som granskades av hans underställda. Storvisiren tyckte inte att man behövde släppa fram ”krångliga gamla fruntimmer” som klagade över småsaker. Å andra sidan kunde sultanen mycket väl hjälpa en enkel människa som råkat i olycka med ett råd eller en allmosa. I år hade mer än tre miljoner ryssar bett om att få några av sin presidents dyrbara minuter via videolänk.

På den här videon från mitten av juli förra året ser man hur ryskt artilleri i Gukovo skjuter mot ukrainska ställningar nära Luhansk. (Källa:https://www.youtube.com/watch?v=L-mo_wGD0JU)

De som kom till tals ute i landet och i några få fall bjudits in direkt till studion uttryckte sig någon gång devot men berättade ännu oftare osminkat om vardagens prövningar. En pensionatsvärdinna från staden Gukovo alldeles intill ukrainska gränsen (se videon här intill) undrade oroligt om det finns risk för militära angrepp från Ukraina.

I blandningen av djup uppriktighet och förvrängning av verkligheten gick det inte alltid att avgöra gränsen mellan när Putin gav uttryck för vad han faktiskt tänker och när svaret var en fasad mot en besvärlig fråga. Just här finns den stora risken Fortsätt läsa

Vad betyder avrättningen av Boris Nemtsov?

1 mars, 2015 / Torgny Hinnemo

I närvaro av beväpnade ryska soldater utlyste Krims landstingsfullmäktige den 27 februari förra året en folkomröstning om anslutning till Ryssland. Minst 51 av de 61 ledamöterna skulle ha behövt vara på plats för att ha rätt att fatta beslut. Men några av de deputerade vars namn står i protokollet har berättat för medier att de inte var där. Antalet närvarande var uppenbart mindre.

Länge har försvarsutskottet i den ryska duman diskuterat att årsdagen borde firas på något sätt. I mitten av förra veckan bestämde president Putin att de som ska firas är de som egentligen genomförde annekteringen av Krim. Den 27 februari utlystes som en årlig återkommande högtidsdag för de väpnade styrkorna för specialoperationer.

Boris Nemtsov (foto Dhārmikatva. Källa: Wikipedia)

På kvällen just den dagen påminde Boris Nemtsov i en lång direktsänd intervju hos radiostationen Echo Moskvy om hur det egentligen hade gått till. Han berättade också om det som de stora statskontrollerade medierna förtigit, att reguljära ryska soldater stupat i Ukraina. Och han ställde Rysslands kostnader i kriget i relation till andra skriande behov i samhället, exempelvis inom den sociala sfären.

Sannolikheten att vi kommer att få reda på vem som mördade Boris Nemtsov är liten. Antalet ouppklarade mord och andra våldshandlingar mot människor som ifrågasatt militära aktiviteter i Tjetjenien och nu i Ukraina är stort. Just därför vet vi emellertid något om var de skyldiga finns. Om de som styr landet bekymrat sig hade de flera gånger bytt ut ansvariga på olika nivåer inom rättssystemet. Att så inte har skett innebär landets ledare på ett eller annat sätt är beroende av eller skyddar de skyldiga. Fortsätt läsa

Kan man döma någon för krigsbrott i Ukraina?

16 februari, 2015 / Torgny Hinnemo

Få, om ens någon, seriös bedömare har sagt att de tror att vapenvilan som utlysts i östra Ukraina sedan i går kommer att bestå. Ett skäl är att Ryssland har förnekat sin aktiva roll i kriget som snart pågått i ett år. Därför har den ryske Ukrainaambassadören Michail Zurabovs underskrift på dokumentet låg trovärdighet.

Ett annat är att många komponenter i överenskommelsen förefaller näst intill oförenliga. T.ex. ska den del av östra Ukraina som centralregeringen förlorat militär kontroll över få större självstyre och utse sina egna domare och poliser. Samtidigt ska Kiev betala ut pensioner där och får för den skull rätt att uppbära skatt. Men vilka möjligheter har då det ukrainska skatteverket att komma åt skattesmitare i östra Ukraina som är lika korrumperat som resten av landet?

Varje kompetenstvist av det här slaget kan användas som motiv för att vända torsdagens uppgörelse i Minsk ryggen. Fortsätt läsa

Putins krig markerar slutet för det ryska imperiet?

25 januari, 2015 / Torgny Hinnemo

De intensifierade striderna kring Donetsk och Donetskrepublikens raketattack i lördags mot civila i hamnstaden Mariupol bekräftar att Ryssland (som jag förutspådde i ett inlägg i april förra året) har bestämt sig för ett långdraget utnötningskrig.

Tänkbara orsaker till den senaste upptrappningen är att Vladimir Putin vill ge sin egen befolkning annat att tänka på än den bedrövliga ekonomiska situationen på hemmaplan och att flytta fram positionerna inför en eventuell ny (förmodligen övergående) uppgörelse om eldupphör. Kanske vill man också skynda på innan antalet observatörer från OSSE inom de närmaste veckorna ökar från 400 till 500.

Den 16 minuter långa videon ovan visar Mariupol strax efter raketattacken den 24 januari 2015. Varning för mycket obehagliga scener.

Förutom den ökade pressen på Ukraina måste omvärlden vara beredd på att den ökade spänningen kan leda till andra farliga incidenter. Nedskjutningen i juli förra året av ett malaysiskt plan med 298 personer ombord var ett sånt exempel. Det finns också en uppenbar risk för att OSSE:s obeväpnade observatörer kan hamna under beskjutning på samma sätt som civilbefolkningen i Mariupol.

Samtidigt som det internationella samhället under lång tid framöver kommer att försöka begränsa kriget till östra Ukraina måste det också hålla beredskap för att den geopolitiska kartan kan förändras snabbt den dag som Putin av en eller annan anledning lämnar makten. Fortsätt läsa

Timeout i kriget om Ukraina

23 september, 2014 / Torgny Hinnemo

Ryssland och Ukraina har tagit timeout i slaget om Donetsk och Luhansk och slickar sina sår.

Annekteringen av Krim för sju månader sen blev enkel. Några tusen fallskärms- och jägarsoldater transporterades med flyg och båt från Ryssland till de baser som Ryssland arrenderade på Krim och där det redan fanns 11 000 man. Strax bortom den ryska gränsen hade ytterligare tiotusentals man ur ryska förband satts i beredskap som en maktdemonstration. När de grönklädda specialtrupperna utan nationsbeteckning dök upp vid alla strategiska byggnader var överraskningseffekten total och slaget redan förlorat för det illa underhållna ukrainska försvaret. En av dess officerare bragtes om livet vid en tumultartad utrymning av en förläggning.

Under de senaste tio åren har många buss- och bilförare i Kiev kört omkring med Regionpartiets blå flagga. Vid parlamentsvalet i oktober kommer dock partiet som ännu för två år sen fick flest röster inte att nå upp till ett enda mandat. (foto: Torgny Hinnemo)

Snart bekräftade president Putin det han tidigare förnekat, att det var ryska soldater som på ryskt initiativ kränkt Ukrainas gräns och erövrat en bit av dess territorium. Definitionsmässigt rörde det sig om ett krig från första dagen, om än med få blodsoffer så länge det utspelades på Krim.

När kriget utvidgades till östra Ukraina kunde Ryssland inte som på Krim ta stöd i redan befintliga baser. I stället sände man militära rådgivare och frivilliga som rekryterats i Ryssland, en del av dem med erfarenhet från 1990-talets inbördeskrig i Kaukasien. Utan deras stöd hade den lilla skaran militanta separatister i Ukraina knappast vågat agera på egen hand. Fortsätt läsa

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Kategorier

Arkiv

Meta