Etikett: Nagorno-Karabach

Från Karabach till Donetsk

25 februari, 2021 /

När vi talar om Donetsk, Transnistrien och Abchazien som frusna konflikter leder det lätt tankarna fel. Då man stoppar något i frysskåpet är det ett kontrollerat sätt att hindra att något förändras. Om olösta tvister är det ofta rimligare att använda metaforer som ”sopa under mattan” eller ”dämma upp”.

Notis ur Dagens Nyheter
Notisen ur Dagens Nyheter i oktober 1905 är förvillande lik rapporteringen 2020 så när som på att azererna för hundra år sedan kallades tatarer.

Vi har mycket att lära oss av konflikten om Höga Karabach som inleddes för mer än hundra år sedan. Senast flammade den upp i slutet av 2020 under ett 45 dagar långt krig mellan Armenien och Azerbajdzjan och med avancerade vapen som levererats av Israel, Ryssland och Turkiet.

Som vi kan se av notiserna här intill var den svenska pressens rapportering om striderna 1905 och 1920 skrämmande lik det som vi kunde läsa både för 30 år sedan när Sovjetunionen löstes upp och i november förra året. Det ryska revolutionsförsöket i S:t Petersburg 1905 kändes av också ute i provinserna.

Fortsätt läsa

Sovjets barnbarn visar frustration

23 juli, 2016 /

Sovjets barnbarn ingressNär de forna Sovjetmedborgarna vaknade på nyårsdagen 1992 hade mycket förändrats. Var och en av de femton tidigare delstaterna hade fått en egen röst i FN och andra internationella organisationer. Ryssland släppte de flesta priser fria och det fick genomslag också i de andra staterna på ett sätt som förändrade människornas liv för alltid.

XXX

Det sätt som landets egna myndigheter behandlar medborgarna på utgör ett direkt hot mot landet anser många ukrainare. I några forna Sovjetrepubliker kan de här motsättningarna resultera i social oro.

Men trots att upplösningen av Sovjetunionen innebar ett systemskifte från en toppstyrd planekonomi till något annat var mycket sig likt. I fem länder, däribland Ukraina, hade folket utsett den siste sovjetiske kommunistpartichefen till den nya suveräna statens förste president. I parlamenten var kontinuiteten ännu tydligare. De ledamöter som valts in i delstatsparlamenten 1990, flertalet på kommunistpartiets listor, fortsatte i de flesta fall att arbeta två-tre år innan de första valen hölls i de suveräna staterna.

Säkert var många av dessa parlamentariker positiva till förändringar. En del hade inte ens trott på kommunistpartiets ideologi Fortsätt läsa

Armenien förnekar sig inte

23 mars, 2015 /

Europa sjuder av olösta konflikter. I armenisk politik är både Rysslands färska annekteringar i Ukraina och folkmordet i Turkiet för hundra år sen högaktuella.

Nyligen döptes Armeniens bidrag i årets Eurovision Song Contest om från Förneka inte till Möt skuggan. Anledningen var att Turkiet och Azerbajdzjan hävdat att den ursprungliga titeln var en förtäckt kampanj för att fördrivningen av Turkiets armenier 1915 ska klassas som folkmord. Bland annat har sextetten som framför sången i en video poserat i kläder enligt tidigt 1900-talsmode. Politiska budskap är förbjudna i sångtexterna.

Gruppen Genealogy, som framför Armeniens bidrag, består av sex sångare med armeniska rötter från alla världsdelar. Här är videon som kritiserats av Turkiet och Azerbajdzjan.

Den ottomanska regeringen genomförde för hundra år sen massakrer och skickade stora skaror på en lång vandring mot Syrien under vilken många dog av hunger, törst och andra umbäranden. Enligt olika beräkningar dog mellan 800 000 och 1,5 miljoner armenier. Under fredsförhandlingarna efter första världskriget hölls under tre år några tiotal turkiska politiker och militärer som fångar på det engelskkontrollerade Malta i avvaktan Fortsätt läsa

Karabach – konflikten bortom Ukraina som hotar Europa

16 juni, 2014 /

För drygt 20 år sen levde 40 000 människor i staden Agdam i Azerbajdzjan. Det motsvarar en tredjedel av antalet invånare i Slovjansk i Ukraina innan vårens strider tvingade många att fly.

När jag i dag står vid kanten av Agdam når ruinerna så långt jag kan se till höger och vänster och bort mot horisonten. Av några hus återstår bara grunden eftersom stenblock från murarna återanvänds för nybyggen på annat håll. Mellan murresterna har gräset tagit över. Det ser ut som Pompeji så när som på att några enstaka hus är i flera våningar och av betong. Och diket vid mina fötter, som grävdes för att stoppa stridsvagnar, vittnar om att det var människor och inte en naturkatastrof som låg bakom förintelsen.

Vy över stad i ruiner


Ruinstaden Agdam. Här bodde 40.000 människor till för drygt 20 år sen. (foto: Torgny Hinnemo)

Resan hit planerade jag redan innan protesterna på Kievs Majdan inleddes i november. Då betraktades den frysta konflikten kring Höga Karabach i utkanten av Kaukasus som den största risken för ett nytt stort krig nära Europa.

Höga Karabach blev den första av en serie territorier som genom krig bröt sig loss från någon av de tidigare Sovjetrepublikerna. Det av armenier dominerade Karabach utropade sig som självständigt från Azerbajdzjan, Abchazien från Georgien och Transnistrien från Moldova. Var och en av konflikterna har sin egen historia men överallt förekom sovjetiska vapen och krigare från Ryssland, en del rätt och slätt frivilliga medan andra utbildats av ryska säkerhetsorgan för subversiva ändamål. Fortsätt läsa

Bakom det armeniska presidentvalets kulisser

20 februari, 2013 /

Ett val där utgången är given är inte spännande. Därför är det lätt att avfärda presidentvalet i Armenien den 18 februari med en axelryckning. Att den sittande presidenten Serzh Sarkisian förklarades som segrare med 59 procent av de avgivna rösterna kom inte som någon överraskning.

I ett halvöppet samhälle som Armenien ger ett val trots det en möjlighet att läsa av en del trender i samhällsutvecklingen. En minskande förekomst av politiskt våld är en av dem.

Man vid mikrofon

Serzh Sarkisian (källa: Wikipedia)

När Sovjetunionens siste president Michail Gorbatjov 1990 inledde en operation för att beslagta illegala vapen hade han i första hand Armenien i tankarna. Det var inte bara militanta nationalister som bröt sig in i militärförråden för att beväpna sig i kriget med grannrepubliken Azerbajdzjan om regionen Höga Karabach. De fick sällskap av Armeniens bankrånare som blev de bäst beväpnade i Sovjetunionen och av figurer som försökte påverka inrikespolitiken med hjälp av anställda gorillor som även genomförde mord. Till och med landets då nyvalde president Levon Ter-Petrosyan råkade ut för att hans bil prejades av fyra beväpnade män som misshandlade hans hustru, son och livvakt. Fortsätt läsa

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng