Etikett: Vladimir Putin

Putins tid är nu

10 februari, 2022 /

När Putin snart blir 70+ står Rysslands militära styrkor beredda att återerövra det imperium som han gärna kallar ursprunglig rysk jord.

Det utgör dock ett omfattande territorium med stater som varit självständiga i hundratals, i några fall tusen, år före den rysk-sovjetiska parentesen.

Geografiskt omfattar det tre vitt skilda geopolitiska sammanhang. Ett av dem är Europa där vi själva lever och där vi hittar sex forna Sovjetrepubliker utöver Ryssland. Ett annat är Kaukasien vars södra halva består av de tre staterna Armenien, Azerbajdzjan och Georgien och den norra av ryska regioner som Tjetjenien. Totalt är Kaukasien inte större än Sverige men präglas historiskt av en tävlan mellan Ryssland, Turkiet och Iran. Den tredje regionen Centralasien som består av fem stater, varav de största är Kazakstan och Uzbekistan, är i gengäld nästan lika stor som hela EU. Den gränsar till Kina som i dag blivit en lika viktig handelspartner som Ryssland. Andra grannar som också har betydelse för säkerhetspolitiken är Iran och det instabila Afghanistan och inte långt bort ligger kärnvapenmakterna Pakistan och Indien.

Slaget vid Poltava
Alla forna Sovjetrepubliker i Europa har genom tiderna härjats av stormakter som Sverige. Här är det dock den ryske tsaren Peter I som skymtar på en brun häst i mitten. Målningen ger Pierre-Denis Martins version av slaget mot svenskarna vid Poltava 1709.

Både Centralasien och Kaukasien ligger långt från Sverige men allt som händer längs Rysslands gränser påverkar landets politik och därmed också Rysslands förhållande till övriga Europa. Fortsätt läsa

Projektet Putin rullar vidare

17 januari, 2018 /

Om ett par månader ställer Vladimir Putin upp i sitt fjärde presidentval.  Det sägs ofta att han är populär men stämmer det?

Betydligt färre ryssar än tidigare säger att de tänker gå till vallokalerna. I ett samhälle med hårt styrda medier är utgången given. Men trots allt är människor uttråkade över att inte ha något alternativ att rösta på.

Senast hölls val i Ryssland i september 2016. Då var knappt en fjärdedel av väljarna övertygade om att inget fusk skulle förekomma. Det innebar att tilltron till valprocessen hade ökat jämfört med tidigare val. Men fortfarande saknade en tredjedel av befolkningen förtroende för valmyndigheterna. Uppgifterna kommer från Rysslands mest ansedda opinionsinstitut, Levada Center.

Den gången röstade man fram ett parlament. Den 18 mars i år är det presidentval i Ryssland. Det är inte säkert att förväntningarna är lika låga den här gången. Fast vid samtliga tidigare presidentval har internationella valobservatörer konstaterat att de ryska funktionärerna inte följt sin egen regelbok, särskilt inte under rösträkningen. År 2000 gjorde man det inte i hälften av vallokalerna därför att man tyckte att reglerna var för krångliga. Slarvet ansågs dock inte påverka valresultatet. 2004 noterade observatörerna från organisationen för europeisk säkerhet OSSE både förfalskade röstlängder och att resultaten av rösträkningen hade manipulerats i ett antal lokaler. Både 2008 och 2012 hade röstsammanräkningen i 30 procent av de lokaler som besökts av observatörer genomförts på ett sätt så att det inte gått att kontrollera att allt gått rätt till. Fortsätt läsa

Kunskap är lika viktig som vårt försvar

6 juni, 2016 /

Som gammal tidningsjournalist snabbläser jag sen många år ett par tidningar till morgonkaffet. I artiklar om länder som Frankrike, Tyskland, Polen, Ungern, Grekland och till och med Egypten känner jag igen mig även när det var ett tag sen de förekom i spalterna. De innehåller namn på politiker eller partier som jag läst om tidigare. Namnen fungerar som krokar för minnet där jag kan sortera informationen. På en hänger allt jag läst om partiet Syriza och på en annan om Pasok. Så skapas en minnestråd, om än diffus, genom historien som styr min förståelse av det som händer i dag.

SvTnyheter_24062014Ukraina är en av Europas största stater. Landet ligger lika nära oss som Ungern och närmre än Grekland och Egypten. Bara två gånger har svenska medier gett oss något därifrån att hänga upp på våra minneskrokar. Det hände när den orangea revolutionen redan nått sin kulmen i slutet av 2004. Det hände när protester bröt ut på Majdan igen i slutet av 2013 men den här gången har bevakningen pågått sedan dess. Fast vi har inte läst om Ukrainas historia i skolan. Därför har det tagit tid för många i omvärlden att se en linje och förstå logiken i det som händer i Ukraina nu och Rysslands roll.

Inte sällan har vår brist på kunskap om långsiktiga processer ersatts av en from förhoppning om att kriget i Donbass handlar om en tillfällig fnurra på tråden. Några dagar av minskad militär aktivitet har tolkats som att Vladimir Putin nått en gräns och varit beredd att börja förhandla om en solid fred. Fortsätt läsa

Guldgossarna som ärvde Sovjet

27 maj, 2015 /

1994 föreslogs att Turkmenistans ledare, Saparmurat Nijazov, skulle tituleras shah. Det är det persiska ordet för kung. I Turkmenistan talas visserligen sedan tusen år ett språk som står turkiskan nära men dessförinnan var territoriet en del av det persiska kulturområdet. Under Sovjetunionens sista år hade Nijazov varit chef för kommunistpartiet. Med hjälp av den gamla säkerhetstjänsten KGB som döpts om till KNB behöll han greppet om landet. Idén att han skulle kallas shah planterade han ut bland lydiga förslagsställare.

Förgylld ryttarstaty

Statyn med Turkmenistans president i 24 karats guld invigdes i måndags (bildkälla: Türkmen Habar Gullugy)

Det dröjde ett par år innan förslaget drogs tillbaka. En bidragande orsak sägs ha varit elaka kommentarer från den ryske presidenten Boris Jeltsin och hans uzbekiske kollega Islam Karimov.

Under 1990-talet var uppfattningen i det ryska samhället att Centralasien varit en ekonomisk belastning för Sovjetunionen och därför fick affärsrelationerna förfalla. När Vladimir Putin efterträdde Jeltsin år 2000 var hans mål att åter stärka Rysslands ekonomiska inflytande i Centralasien.. Därför valde han att i motsats till Jeltsin att smickra den turkmenske diktatorn. En journalist, som var närvarande när presidenterna runt Kaspiska havet träffades i Asjgabat, berättade Fortsätt läsa

Högt spel av Putin

19 juli, 2013 /

För 20 år sen hade jag den ryska statens nycklar i min hand.

Vid den tidpunkten brukade man i Ryssland inte ställa människor som avslöjat korruption inför rätta. Allra minst som nu två jurister som den för fyra år sen ihjälslagne Magnitskij,  vars fall avslutades i förra veckan, och Navalnyj som häromdagen dömdes till fem års fängelse. Tvärtom, för 20 år sen var öppenheten i Ryssland  ibland nästan rörande.

Den sommaren avslutade jag min stationering som Svenska Dagbladets korrespondent i Moskva. Under resan hem övernattade jag i estländska Narva där jag från hotellfönstret fortfarande kunde se Ryssland på andra sidan gränsfloden. På den tiden var det vanligt att backspeglar, dekaler och annat stals från utländska bilar så hotellet sa att jag kunde få parkera i ryska konsulatets garage.

Montage av två par som omfamnar varandra

Famntag av Rysslands två främsta politiska konkurrenter just nu. T v ger Aleksej Navalnyj hustrun en kram efter att tillfälligt ha släppts ur häktet dagen efter domen. T h försöker Putin nå runt Gérard Depardieu som fått ryskt medborgarskap för att slippa franska skatter. (källa: pic.twitter.com/qEI72PUEyY)

Nästa dag när jag skulle köra vidare var en helgdag. Hotellets receptionist gav mig nyckeln till Rysslands konsulat och förklarade hur jag skulle göra. Garagedörren låstes inifrån så jag måste gå in genom konsulatets huvudingång och passera mellan skrivorden bort till källartrappan. När jag kört ut bilen på gatan låste jag garagedörrarna från insidan och passerade på vägen ut på nytt skrivborden där det låg diverse blanketter och stämplar. Fortsätt läsa

Arvet från KGB som politisk maktfaktor

7 juni, 2012 /

För femton år sen såg mer än 40 procent av invånarna i Kazakstan, Kirgizistan och Uzbekistan USA, Tyskland eller andra västeuropeiska stater som föredömen för sitt lands utveckling. Samtidigt visade data från ett ryskt opinionsinstitut att 23 procent av ryssarna uppfattade USA som en modell för sin framtid medan över 45 procent föredrog Västeuropa (11 procent nämnde Sverige). De flesta som tänkte så visste nog inte så mycket om våra länder men de hade fått en bild av levnadsstandarden här genom TV och bio.

Större handeldvapen

Enligt turkisk polis har sex tjetjener, varav tre asylsökande, mördats i Turkiet med den här typen av vapen vid olika olika tillfällen under fyra år. Vapnet är specialtillverkat för den ryska militära säkerhetstjänsten.

I efterhand är det lätt att se flera omständigheter som i olika grad gjort att människor i det forna Sovjet inte kunnat förverkliga sina drömmar om att snabbt få ett bekvämt liv. En av dem är arvet efter KGB och andra sovjetiska säkerhetstjänster.

Den ryska journalisten Jevgenija Albats, dotter till en officer inom den militära underrättelsetjänsten och studiekamrat till Anna Politkovskaja, menar att det fanns en KGB-anställd per 300 invånare i Sovjetunionen. Slutsatsen drog hon efter en intervju med KGB:s siste chef Vadim Bakatin. Fortsätt läsa

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng